​

​

 

 

Raija Pälvärinne Magnusson  Leif Kinnersjö ​ Catharina Swahn Kerstin Jagesten Anna Ryding Ann-Sofie Frykerås Stefan Köhl Göran Nilsson

hemtel: 013-16 40 10    mobiltel: 0730-202030 hemtel:011-10 52 68eller 0121-201 60  mobiltel: 0730-202033 hemtel: 011-31 98 97 mobiltel: 0730-202961 hemtel: 011-16 55 51    mobiltel: 0707-260939 hemtel: 011-33 51 30    mobiltel: 0707-324734 hemtel: 013-13 52 32 hemtel: 0122-122 95     mobiltel: 0730-202006

 

SOS      OBS, telefoner kopplade till kommunens växel, slå först 0 sedan         112

 

  Övriga aktuella telefonnummer

 

Akutkliniken Arbetsmiljöverket Barntraumateamet Brandförsvaret Giftinformationscentralen Informationschefen i Rådhuset (Carl Selling 15 11 26) Informationskontoret i Rådhuset  (Ulla-Britt Swart) Lokalförsörjningskontoret i kommunen (Claes G Hilding) Polisen i Norrköping PREVIA AB Psykologiska uppföljningsgruppen, Vrinnevisjukhuset        sammankallande Rita Berggren Sjukhuskyrkan, jourhavande präst, krisgrupp Socialjouren, kontorstid Socialjouren efter kontorstid St: Olai församling Anna Ryding Taxi 020 Taxibil i Östergötland AB( f.d.Taxi Norrköping AB) Vrinnevisjukhusets akutkurator Ann-Kristin Jonsson (direkt 011 - 22 36 19) Vrinnevisjukhuset i Norrköping

011 -22 36 00 013 -37 08 00 011 -22 20 77 eller 011-22 20 88 011 -15 17 12 eller 011-15 17 13 08 -33 12 31 011-15 11 21 011-15 11 20 eller 011-15 11 22 011-15 12 53 vx. 011-21 60 00 011-19 19 00 vx.    011-22 20 00   vx.  011-22 20 00 vx.  011-15 00 00 011-15 22 83 vx. 011-15 75 72 / 62 011-30 00 00 011-10 01 00 vx. 011-22 20 00   vx. 011-22 20 00

 

​

Den här handlingsplanen är till för att vara ett stöd för personal som ska ta hand om en 

krissituation på Ebersteinska gymnasiet. Målsättningen är att försöka göra så rätt som möjligt

i en svår situation. Vårt gemensamma agerande ska ge möjligheter för alla att få det stöd

som behövs i en krissituation. Alla ska kunna få möjlighet att uttrycka sorg på olika sätt

och visa känslor och tankar samt ha någon att vända sig till med sina frågor.

​

​

Den som tar emot budet om dödsfall/olycka eller annan allvarlig händelse, underrättar

genast rektor som sammankallar krisgruppen snarast möjligt.

Skolans krisgrupp har därefter ansvar för fortsatt hantering av situationen.

Krisgruppen kan delegera uppgifter till personal som har en relation till klass eller elev och vill arbeta med krissituationen.

Om det gäller ett bud om att nära anhörig har avlidit till elev/personal ska mentor/rektor underrättas.

​

​

Rektor, eller den person som utses, skaffar korrekt information från relevant källa

om det som har inträffat.

Krisgruppen avgör om andra skolor skall informeras om det inträffade.

Rektor eller den person krisgruppen utser är kontaktperson och sköter alla kontakter

med massmedia. Det är endast den personen som gör uttalande för press, radio och TV.

Ingen annan säger något, utan hänvisar till kontaktpersonen.

​

​

·        Rektor kontaktar anhöriga.

·        Krisgruppen ordnar med kondoleans och kontakt med de anhöriga, blommor, kort eller brev.

·        Krisgruppen bedömer, tillsammans med berörda lärare, hur informationen skall gå till.

·        Vid dödsfall hissas flaggan på halv stång, även vid minnesstunden.

·        Även under begravningsdagen hissas flaggan på halv stång.

​

·        Den som krisgruppen utser informerar övrig personal och kontrollerar att samtliga lärare informeras, även lärare för individuella val.

.

·        Skolans personal bör få saklig information om det som inträffat så snart som möjligt.

·        Krisgruppen kontaktar präst eller annan representant för samfund inför en minnesstund.

·        Varje mentor informerar sin klass om det som har hänt så snart som möjligt. I den klass som har

drabbats kan någon medlem ur krisgruppen delta.

·        Vid dödsfall bör ett särskilt rum finnas för elever och personal på skolan. Elever ska kunna vända sig till någon ur krisgruppen som ansvarar för information och svarar på frågor.

·        Efter dödsfall ska hållas en minnesstund i aulan.

·        När en klass är drabbad av dödsfall avgör lärare/mentor tillsammans om hur schemat ska följas de närmaste dagarna och veckorna.

·        Det är viktigt att följa upp hur eleverna mår under en lång tid och undersöka om de behöver stöd av krisgruppen.

·        En särskild uppföljningsträff för personal som arbetat tillsammans med krisgruppen bör ske inom en månad. Rektor är sammankallande.

​

​

·        Skolsalen ordnas så vackert och stilla som möjligt - blommor och ljus.

·        Läraren berättar på ett enkelt och sakligt sätt vad som hänt.

·        Tid ges till eftertanke och tystnad.

·        Tid för frågor och samtal efter behov.

·        Samtala om vad som kommer att hända på skolans fortsatta samlingar.

·        Om möjligt deltar någon ur krisgruppen och meddelar klassen tillsammans med mentor.

Vid behov sker samling i aulan samma dag eller dagen efter, så att alla elever ska få samma sakliga information om vad som har hänt. Bedömning sker av krisgruppen om det ska vara storsamling eller information på annat sätt.

​

​

     ·        Vem ansvarar för samlingen?

·        Vilka ska medverka?

·        Vem kontaktar de medverkande?

·        Vilka ska delta?

·        Hur och av vem kallas deltagarna?

·        Hur ska programmet vara?

·        Vem ställer i ordning i aulan eller ett särskilt rum?

​

​

·        Skolans krisgrupp håller kontakt med den drabbade familjen, om inte annat önskats från familjen.

·        Vid dödsfall ska mentor, representant för krisgruppen och rektor besöka den drabbades familj.

·        Familjen ska hållas informerad om allt som sker i skolan och bjudas in till minnesstunden.

·        Om klassen vill ha kontakt med den drabbade familjen skall någon ur krisgruppen förmedla kontakt och eventuellt medverka vid mötet.

·        Deltagande vid begravning sker efter samråd med den familj som drabbats.

​

​

·        Elever bör vara med och planera minnesstunden tillsammans med krisgruppen. Skolprästen kan delta.

·        Anhöriga bjuds in. Var noga med att inte ”glömma” bort någon.

​

​

Personal och elever beviljas alltid ledigt för att delta vid begravning. Om det är möjligt så inbjuds prästen till skolan för att förbereda eleverna inför begravningsceremonin.

 

​

Sammankalla krisgruppen som tar över följande rutiner:

Vid dödsfall under arbetstid är det viktigt att dödsbudet till anhöriga framförs på rätt sätt. Rådgör med polis och/eller sjukhuset om vem som lämnar dödsbudet.

​

​

·        ta alltid personlig kontakt, minst två personer

·        förbered dig för samtalet

·        se till att snarast kontakta anhöriga

·        ge dig tid till att lyssna och samtala

·        när anhöriga är informerade, ge alla arbetskamrater information om det inträffade

·        tänk också på att informera personer som inte är i tjänst

·        se till att anhöriga är informerade om dödsfallet innan flaggning på halv stång eller

att andra åtgärder vidtas för att hedra minnet av den bortgångne

​

​

·        En minnesstund hålls för den avlidne arbetskamraten.

·        Underrätta familjen om att en minnesstund ska äga rum på arbetsplatsen.

·        Rådfråga även familjen om några speciella seder bör beaktas.

·        Minnesstunden kan innehålla några ord om den döde och kan hållas av närmaste chef, en arbetskamrat eller av kyrkans personal, samt avslutas med en tyst minut. Ett bord med vit duk, blommor och tända ljus kan ge stunden stämning.

·        Det kan passa att läsa en dikt, sjunga en sång eller psalm tillsammans och spela någon musik som den bortgångne uppskattade.

 

​

·        Flaggning på halv stång sker vid följande tillfällen:

dagen då dödsfallet inträffar eller dagen efter dödsfallet

      dagen då begravningen äger rum

·        Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp och sedan omedelbart därefter halas ner till angiven höjd (2/3 av stångens höjd vid flaggning på fristående flaggstång).

·       Begravningsdagen skall flaggan hissas på halv stång och vara så fram till begravningen är över, då flaggan hissas helt.

​

​

  Ring 112 larma ambulans. (Ringer Du från telefon kopplad till växel slå först 0).

  Ordna med vägvisning.

  Ge nödvändig första hjälp i väntan på hjälp.

  Säkra olycksplatsen för vidare olyckor och för undersökning av polis och

    Arbetsmiljöverket. Vid behov utrym arbetsplatsen.

  Se till att någon följer med skadade till sjukhus.

  Kontakta rektor/ledningen/krisgruppen.

  Var beredd på kontakt från polis och massmedia, men överlåt detta till krisgruppen.

  Samla all drabbad personal på en trygg och avskärmad plats.

  Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga per telefon.

  Ge fysisk och psykisk omsorg för att lindra chock.

  Låt ingen gå direkt hem. Ge alla möjlighet att tala ut om det inträffade

   och sätta ord på känslor och reaktioner, LYSSNA.

  Ordna socialt kontaktnät för kvällen - ingen skall lämnas ensam.

    Upprätta eventuellt en telefonjour.

  Bestäm när gruppen skall träffas på arbetsplatsen nästa dag för ett

    nytt möte och uppföljning.

  Ordna transport hem - ingen bör köra egen bil.

​

​

Vid olycka/katastrof som berör arbetsplatsen ska enhetens krisgrupp sammankallas.

Kriskorgen som innehåller ljusstakar, ljus, tändstickor, duk, vas, cd-skivor, cd-spelare, ram och högtidsbok är placerad i skåp sammanträdesrummet i A-huset.

(Ansvar för innehållet i korgen har Catharina Swahn.)

​

​

Krisgruppen ska

 Ta ställning till vad som behöver göras utifrån vad som har hänt.

 Tillkalla polis om misstanke finns att någon har omkommit.

 Informera ledningen för verksamheten (eller personalchef Birgitta Gustavsson).

 Ange och lista dem som berörs av krisen.

 Dokumentera fortlöpande vad som händer

 Vid svårare arbetsolyckor skall rektor informera Arbetsmiljöverket.

​

Organisera så att:

·        chef eller någon i krisgruppen finns på plats hela tiden för att vara ledningsansvarig för insatser och fördela arbetsuppgifter så att ersättare finns om det drar ut på tiden

·        berörda får aktuell information, på rätt språk - vid behov av information på annat språk, beställ tolk

  

  Tänk på! Vid information om att en olycka har hänt, att först informera om det goda  

   t.ex. ”barnet lever” - sedan det onda ”men cykeln är totalhavererad”.

   Ta Dig tid att tänka innan Du tar kontakt!

​

·        personal som inte är i arbete eller närvarande får information innan pressen skriver om händelsen eller rykten sprids.

​

·        de som inte är berörda, men skulle kunna vara, får den information som behövs för att undvika onödig oro

​

·        telefon kopplas till en växel eller ytterligare telefon inkopplas för att undvika blockering för viktiga samtal. Tillvägagångssätt: Ring 2555, tryck 2 till telefoni. Där ordnas ett gruppnummer.

​

·        mat ordnas för berörda och hjälparbetare.

​

·        massmedia hänvisas till rektor eller annan utsedd

​

Rektor tar även kontakt med informationschefen i Rådhuset eller med informationskontoret. Vid stora katastrofer/olyckor där kommunens beredskapsorganisation träder i funktion biträder informationschefen/informationskontoret med massmediekontakter. Vid svårare olyckor kan det också vara så att polisen avgör vilken information man kan gå ut med.

​

·        krisgruppen samlas för avstämning och fortsatt bedömning.

​

·        ALL personal samlas och får korrekt information

​

·        ALLA berörda får möjlighet att prata och uttrycka sina känslor, så att missuppfattningar undviks och att ingen går hem innan de har fått möjlighet till ett samtal

​

·        stödgrupper skapas och professionell hjälp kopplas in till dem som behöver det

​

·        information ges om stressreaktioner som kan komma den första tiden t.ex. ilska, ångest, rädsla, skuldkänslor, sömnproblem och påträngande minnesbilder

​

·        någon eller några besöker den eller de drabbade, hemma eller på lasarettet.

​

·        dokumentation görs och när en tid förflutit så utvärderas insatserna

​

​

Det är viktigt att snarast ”pricka av” elev som omkommit från elevlistor. Alla lärare som berörs även vid andra skolor bör snarast få kännedom att elev avlidit.

 

 

Ur JAG VILL TACKA LIVET 

Jag vill tacka livet

Som gett mig så mycket 

det har gett mig skrattet

och det gav mig smärtan

så att jag kan skilja

lyckan ifrån sorgen

de två ting som skapar

alla mina sånger

och era sånger 

som är mina sånger

som är samma sånger

Violetta Parra    Sv.text Brita Åhman

 

 

 

Tidigt blev jag lagd till vila, inte trött ännu.

Ännu hör jag regnet sila, fast jag sover ju,

vinden blåsa, träden susa, nästan så som då,

i den varma, sommarljusa dag jag ej kan nå.

Det är inte kväll i världen, inte kväll ännu,

vinden kommer ifrån fjärden, fast jag sover ju,

hörs i skogen, hörs kring huset där jag bott en gång.

Jag minns också tydligt ljuset. Tiden är så lång.

                                                                          Pär Lagerqvist

 

 

 

Inte ens.....

Inte ens en grå liten fågel

som sjunger på grönan kvist

det finns på den andra sidan

och det tycker jag nog blir trist.

Inte ens en grå liten fågel

och aldrig en björk som står vit -

men den vackraste dagen som sommaren ger

har det hänt att jag längtat dit.

                                                       Nils Ferlin

 

 

ÖNSKAN

Var rädd om livet

det skall glädja dig

var rädd om ljuset

det skall leda dig

var rädd om mörkret

det skall skydda dig

var rädd om slutet

det skall rädda dig

   Bo Setterlind

 

 

Psalm 248

 

1. Tryggare kan ingen vara än Guds lilla barnaskara,

    stjärnan ej på himla fästet, fågeln ej i kända nästet.

 

3.  Ingen nöd och ingen lycka skall utur hans hand dem rycka.

     Han, vår vän för andra vänner, sina barns bekymmer känner.

 

5.  Vad han tar och vad han giver, samme Fader han dock bliver,

     och hans mål är blott det ena. Barnets sanna väl allena.

                                                                                Lina Sandell-Berg 1856

 

 

Psalm 249

 

1.  Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken, tröst, vad än som kommer på!

     Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn, väl ängslas då?

     Han som bär för mig en faders hjärta, han ju ger åt varje nyfödd dag

     dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag.

 

2.  Själva han är mig alla dagar nära, för var särskild tid med särskild någ.

     Varje dags bekymmer vill han bära, han som heter både Kraft och Råd.

     Morgondagens omsorg får jag spara, om än oviss syns min vandrings stig.

     ”Som din dag, så skall din kraft ock vara”, detta löfte gav han mig.

 

3.  Hjälp mig då att vila tryggt och stilla blott vid dina löften, Herre kär,

     ej min tro och ej den tröst förspilla som i ordet mig förvarad är.

     Hjälp mig, Herre, att vad helst mig hände, taga ur din trogna fadershand

     blott en dag, ett ögonblick i sänder, tills jag nått det goda land.

                                                                                      Lina Sandell-Berg

 

 

Psalm 297

 

1.  Härlig är jorden, härlig är Guds himmel, skön är själarnas pilgrimsgång.

     Genom de fagra riken på jorden gå vi till paradis med sång.

 

2.  Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång.

     Aldrig förstummas tonen från himlen i själens glada pilgrimssång.

                                                                                   B S Ingemann, Cecilia Bååth-Holmberg

 

 

Chockfas - kan vara från ett kort ögonblick (några minuter) till något eller några dygn.

En person i chock stänger omedvetet in sig. Reaktionen kan bestå av tvångsmässig

självbehärskning , ändlös gråt eller upprepande av samma mening. En del blir tysta,

paralyserade och orörliga. Minnesförlust kan förekomma. Några blir hyperaktiva. Chock-

fasen är ett försvar - den chockade stänger in sig - avskärmar sig från de starka känslor

som krisen är upphov till.

​

För att hjälpa: Ge omsorg, vänlighet, stöd och försiktig beröring. Ibland kan en enkel

aktivitet hjälpa. Ge gärna något varmt att dricka, en chockad person fryser ofta. Var inte

verbalt påträngande och försök inte tvinga den chockade ”att prata av sig”, det hjälper inte

förrän i nästa fas, när reaktionen kommer. Initiativet är i denna situation hos hjälparen.

En chockad person upplever inte sig själv som chockad.

​

Reaktionsfasen - pågår normalt någon eller några månader.

Chockfasen övergår så småningom i en reaktionsfas - en reaktion på det som utlöste krisen.

Reaktionen kan ofta bli mycket stark. Den drabbade överväldigas av påträngande känslor av

smärta, ångest, rädsla, skuld och sorg. Tankarna är koncentrerade bakåt på händelsen och

den drabbade ställer ofta frågan ”varför”.

Vederbörande återupplever händelsen i tal, tankar och drömmar. Skuldkänslor uppstår lätt,

t.ex. ”om jag hade startat fem minuter tidigare....”

​

För att hjälpa: Lyssna, lyssna och åter lyssna, tillåt och hjälp den drabbade att ge utlopp för

sina känslor att vara ledsen och gråta. Här kan alla omkring den drabbade hjälpa till, men

ibland kan professionell hjälp vara nödvändig.

​

Reparationsfas - kan pågå från några månader upp till ett år.

När den drabbade åter börjar att se framåt inträder reparationsfasen. Det är först nu som den

drabbade börjar att bearbeta de händelser som har varit, både fysiskt och psykiskt. De kropps-

liga och känslomässiga störningarna börjar att avta och individen börjar mer och mer återuppta

gamla kontakter och aktiviteter.

​

För att hjälpa: I den här fasen behövs stöd och hjälp med att se framåt. Hjälp till att konkreti-

sera - göra planer, scheman etc. Man får dock inte forcera till aktiviteter.

​

Nyorienteringsfas - pågår resten av livet. Krisen finns kvar som ett ärr - som en erfarenhet,

som har ökat individens förståelse för sig själv och sin omgivning, om hanteringen har varit

riktig. Händelsen kan under kommande livsperioder och upplevelser få ny betydelse.

​

Sjukskrivning i samband med en krisupplevelse kan ofta leda till isolering och är därför

inte att rekommendera, om ingen kroppslig skada har uppstått som hindrar arbete.

Ge möjlighet till viss avlastning i arbetssituationen under någon tid, underlätta delaktighet i

arbetsgemenskapen.