​

​

​

​

​

​

​

​

Kursinnehåll för bussförarutbildningen. Bussförarutbildningens kursinnehåll är styrt av både Vägverkets och Skolverkets regelverk. För att bli godkänd krävs att samtliga mål för utbildningen uppfylls. Efter avslutad godkänd kurs erhåller eleven körkort D, Yrkesförarkompetensbevis för persontransporter och ett intyg om genomgången grundläggande ADR- utbildning (farligt gods). I kursen varvas teori med praktik. Den praktiska delen innefattar inte bara körning utan även säkerhetskontroller, daglig tillsyn, tvätt och städning av bussar samt enklare reparationer.

​

Under kursen bedrivs övningskörning med fyra olika bussar. Två av dem är automatväxlade och en av dessa är en ledbuss. Första körningarna sker inom inhägnat område för att kunna träna manövrering av stora fordon utan den stress som övrig trafik innebär. Efter genomgången körutbildning är det meningen att eleven ska:

• kunna köra med en buss på samma sätt som krävs vid uppkörning med personbil för behörighet B med de speciella krav som ställs med tanke på fordonets längd, bredd och tyngd.
• kunna köra på ett yrkesmässigt sätt så att passagerarna upplever säkerhet och komfort, miljön belastas så lite som möjligt och bränsleåtgång och slitage blir så låga som möjligt.
• kunna använda bussens bromsar på ett effektivt, säkert och komfortabelt sätt.
• kunna beskriva hur man kör i långa utförsbackar med tunga fordon.
• kunna ge exempel på speciella faror vid körning i halt väglag med olika typer av bussar och om tillfälle ges även praktiskt tillämpa detta.
• kunna utifrån fordonets storlek och tyngd tillämpa trafikreglerna på ett sätt så att inte övrig trafik hindras och störs, och att bussens passagerare upplever körningen som säker och bekväm.
• veta hur last, blåst och fartvind, överhäng, höjd, däck och lufttryck, ledbuss och drivhjulskombinationer påverkar kör- och miljöegenskaper.
• kunna på ett säkert sätt köra i mörker.
• kunna anpassa sin körning så att ev. risker med transporter av rullstolsburna passagerare minimeras.

​

 
Trafikteorilektionerna innebär att man först och främst repeterar den trafikteori som hör samman med B-körkortet, dock med vinkling mot de speciella problem och situationer som kan uppstå vid körning med stora fordon. Teoriutbildningen ligger varvad med körutbildningen så att det man först gåtts igenom teoretiskt, sedan tillämpas i praktiken. Eleven ska alltså efter avslutad kurs:

• kunna all trafikteori som hör samman med B-körkortet.
• kunna tolka vägmärken som gäller för tung trafik och i varje moment avgöra om de gäller den buss man för tillfället kör.
• kunna vilka fordon man får köra med behörigheten D.
• kunna med hjälp av registreringsbevis och andra handlingar tolka viktbegränsningar på vägar och broar samt kunna avgöra om dessa begränsningar gäller för den buss som för tillfället körs.
• kunna beskriva hur man kör i långa utförsbackar med tunga fordon.

​

 
I teknikutbildningen, som är ganska omfattande, får eleverna en grundläggande genomgång av bussars tekniska uppbyggnad. Utbildningens syfte är två, dels att man själv ska kunna upptäcka och åtgärda enklare fel, dels att man ska ha sådan förståelse för hur olika komponenter fungerar så att man direkt kan avgöra om det är farligt eller olämpligt att fortsätta köra med fordonet. Efter genomgången utbildnings ska man:

• kunna ange bussens huvuddelar: Chassi, motor, bränslesystem, elsystem - belysning - reflexer, kraftöverföring, styrinrättning, bromsar, hjul - däck, färdskrivare.
• veta när och hur påfyllning av olja, vatten och annat nödvändigt ska ske.
• veta hur man bogserar olika busstyper och vilka åtgärder som krävs innan och vilka risker som finns i samband med detta.
• kunna utläsa ur instruktionsböcker vad gäller bränslesort, lufttryck, säkringar, typ av olja, etc..
• veta hur man med regelbunden tillsyn kan minska bränsleförbrukningen.
• kunna upptäcka läckor på avgassystem samt kunna bedöma när risk för koloxidförgiftning föreligger.
• kunna kontrollera motorns olje- och kylvätskenivåer, kunna kontrollera oljetryck och arbetstemperatur.
• kunna beskriva bränslesystemets olika delar.
• kunna beskriva bussens elsystem.
• kunna kontrollera och ev. fylla på vätska i batterierna. Veta hur batterierna kopplas in och hur man undviker skador på dessa och på miljön.
• kunna beskriva styrsystemet.
• veta vilka risker som uppstår om styrservon slutar fungera, hur bogsering med avstängd motor påverkar styrningen, kunna bedöma vilka fel på styrningen som har betydelse för trafiksäkerheten.
• kunna beskriva bussens bromssystem.
• kunna upptäcka och bedöma graden av felaktigheter i bromssystemet.
• veta hur frysskyddssystemet fungerar, kunna förklara olika typer av hjälpbromssystem, ABS-bromsar, risker vid bogsering av fordon med tryckluftsbromsar samt kunna hur "dörrbromsar" fungerar.
• veta skillnaden på olika däckstyper beträffande köregenskaper, ekonomi och vägslitage.
• känna till de regler som finns beträffande mönsterdjup och dubbdäck.
• veta hur felaktigt lufttryck och obalans i hjulen påverkar körningen.
• veta riskerna med lösa hjulbultar och hur detta kontrolleras.
• veta hur differentialspärr, boggi och handikapphjälpmedel fungerar på bussar.

​

 
Utbildningen sker praktiskt. Eleverna får själva utföra momenten på olika bussar. Man ska alltså:

• kunna utföra en säkerhetskontroll med viss systematik. I samband med denna även kunna byta enklare trasige komponenter som lampor, säkringar etc.
• kunna utföra service och tillsyn på bussen före, under och efter körningen både invändigt och utvändigt.
• kunna utföra dränering av våttankar, täthetskontroll av bromssystemet, kunna kontrollera slaglängden hos bromscylindrars tryckstänger samt kunna nödutlösa ansatt fjäderbroms.
• veta hur man med regelbunden tillsyn kan minska bränsleförbrukningen.
• kunna kontrollera motorns olje- och kylvätskenivåer, kunna kontrollera oljetryck och arbetstemperatur.
• kunna kontrollera och ev. fylla på vätska i batterierna. Veta hur batterierna kopplas in och hur man undviker skador på dessa och på miljön.

​

Yrkesteoriutbildningen syftar till att förbereda eleverna på de speciella krav som ställs på en bussförare i olika typer av yrkesmässig trafik. Den innefattar bl.a. genomgång av olika utrustningar som finns i bussar i linjetrafik t.ex. biljettmaskin och kommunikationsradio. Även passagerarbemötande i olika situationer ingår. Eleven ska även kunna planera egna resor med hjälp av t.ex. kartbok. Även arbets- och körtidsregler ingår i kursen. Eleven ska alltså:

• kunna och tillämpa gällande körtidsregler.
• kunna rätt fylla i färdskrivarblad och/eller andra färddokument.
• kunna beräkna kostnader för olika resor, samt hur man som förare kan påverka dessa.
• kunna använda kartor och annan information för att planera resvägar, beräkna avstånd och körtider, samt välja rätt väg med tanke på framkomlighet, passagerarkomfort och ekonomi.
• kunna hantera biljettsystem och andra transporthandlingar, både inrikes och utrikes.
• kunna använda kommunikationsradio.
• veta hur busstrafiken är organiserad inom olika trafiksystem.
• kunna hantera konflikter med passagerare och uppfylla kraven på kundservice.
• kunna redogöra för risker i samband med skolskjutsning.

​

 
Säkerhetsutbildningen sker både teoretiskt och praktiskt. Den innefattar första hjälpen-utbildning, brandsläckning, utrymningsövning och rullstolssurrning. Även en grundläggande "Farligt gods" -utbildning ingår. Eleven ska alltså:

• kunna vid transport av gods lasta detta på ett för alla inblandade (föraren, passagerare och medtrafikanter) säkert sätt.
• kunna lasta en buss på rätt sätt både vad gäller passagerare och bagage så att en riktig viktfördelning erhålls. Detta gjort med hänsyn till bussens uppbyggnad och tillåtna lastvikter.
• kunna på ett säkert och lagligt sätt ta emot och transportera farligt gods.
• kunna ge första hjälpen vid skador eller hastiga insjuknanden, samt klara att identifiera de symboler som hör till sjukdomar och handikapp.
• kunna vidta (rätt) åtgärder vid trafikolycka.
• kunna släcka brand med hjälp av den utrustning som finns i bussen.
• kunna leda utrymning av bussen.
• kunna redogöra för risker i samband med skolskjutsning.
• kunna upptäcka läckor på avgassystem samt kunna bedöma när risk för koloxidförgiftning föreligger.
• veta vilka risker som uppstår om styrservon slutar fungera.
• veta vilka risker som finns med stående och/eller rörelsehindrade passagerare.
• kunna på ett riktigt sätt i fordon säkra en rullstol, samt kunna anpassa sin körning så att ev. risker med transporter av rullstolsburna passagerare minimeras.

​

I de olika momenten ovan kommer miljöaspekten att belysas både i teori och praktik. Detta ska leda till att eleven ska:

• veta hur trafiken totalt påverkar miljön och vad man kan göra för att minska miljöpåverkan.
• veta vilka miljöeffekter bränsle, oljor och olika rengöringsmedel och fordonstvättanläggningar har.
• kunna använda bussens motor på ett sätt som gör att miljöpåverkan blir så låg som möjligt.
• veta hur last, blåst och fartvind, överhäng, höjd, däck och lufttryck, ledbuss, drivhjulskombinationer påverkar kör- och miljöegenskaper.
• veta hur man med regelbunden tillsyn kan minska bränsleförbrukningen.
• veta hur hantering av bussens batterier kan påverka miljön.