I Norrköpings kommuns förskolor, grundskolor, skolbarnsomsorg, gymnasieskolor och vuxenutbildning ska alla barn och elever kunna känna sig trygga och ha lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Ingen form av kränkande behandling, mobbning, rasistiska yttringar eller hedersrelaterat våld ska förekomma.

Var och en har ett ansvar för att utifrån sina egna förutsättningar bidra till att skapa den goda lärandemiljön och arbetsplatsen.

Alla barn och elever och vuxna i verksamheten förväntas respektera detta och inte utsätta andra barn eller elever för något slags kränkande handlingar. Om sådana ändå sker förväntas varje anställd som får kännedom om detta att omedelbart agera enligt den egna enhetens likabehandlingsplan. (Se definitioner av begreppen i bilaga 1.)

Ebersteinska gymnasiet ska vara en skola där man känner sig trygg och blir respekterad för den man är. Eleverna ska ha förtroende för de vuxna och veta vart de kan vända sig om de behöver hjälp.

 

Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument att använda i det dagliga arbetet. Planen följs upp och utvärderas årligen vid höstens arbetsmiljösammanträde.

​

​

Ebersteinska gymnasiet har under de senaste åren inte blivit anmält till Skolverket och inte heller till Barn- och elevombudet.

 

Under läsåret 2008/2009 har skolans ordningsregler (bil.2) setts över i syfte att de ska vara icke diskriminerande och möjliga att följa för alla. Reglerna förankras hos elever och personal.

 

Elevstödspersonalen har arbetat med ett ökande antal ärenden som handlat om kränkningar elever emellan. I några fall har elever känt sig kränkta av lärare.

 

Alla elever har deltagit i en trivselundersökning under våren 2008.

 

Elevskyddsombud ska finnas i samtliga klasser.

 

Elevstödspersonalen arbetar förebyggande i olika klasser och grupper genom exempelvis samtal och värderingsövningar.

 

Kuratorerna skriver händelserapporter när olika typer av kränkningar inträffar.

 

I nuläget finns en manlig dominans på de flesta av skolans program. Det är önskvärt med en jämnare könsfördelning. Ett ”nätverk för tjejer” har bildats inom flera av de yrkesförberedande programmen.

 

På vissa program finns få elever med invandrarbakgrund jämfört med hur det ser ut i samhället i stort. Främlingsfientlighet kan förekomma på skolan.

 

Sedan vt 2007  har skolan deltagit i en Mångfaldssatsning, som bl a avser att förebygga kränkningar och diskriminering.

Skolans Samlevnadsgrupp arbetar med värdegrundsfrågor och anordnar gemensamma temadagar för eleverna.

​

​

Ebersteinska gymnasiet har en nollvision vad gäller trakasserier, kränkningar, diskriminering samt hot och våld. Målet är att ingen elev ska utsättas för någotdera och att skolan ska göra allt för att ingen elev ska bli kränkt. Detta ska visa sig i att det inte sker några anmälningar till Skolverket eller ombudsmannamyndigheterna.

 

Det ska finnas en gemensam värdegrund för alla på skolan. Elever och personal är medvetna om ovanstående mål.

För personalen anordnas en studiedag  i värdegrundsfrågor och eleverna i år 2 deltar i den s k Kärleksdagen, en temadag om relationer.

 

Under året ska vi utveckla en modell för kartläggning och rutiner för hur dokumentation ska samlas. En blankett tas fram för detta ändamål.

​

​

I varje klass avsätts en del av mentorstiden till samtal kring situationen i klassen och på skolan vad gäller kränkande behandling, mobbning, rasism, diskriminering samt hot och våld.

Trivselenkäter genomförs regelbundet.

Ansvar för ovanstående har mentor.

 

På arbetslagsmöten finns frågan om kränkande behandling, diskriminering samt hot och våld som en särskild punkt på dagordningen. Denna fråga lyfts därför regelbundet. Informationen förs vidare till skolledning och elevstödspersonal.

Ansvar för ovanstående har ordförande för arbetslagsmötet.

 

Elevskyddsombud utses i varje klass och dessa får en utbildning för sin uppgift.

Under läsåret 2008-2009 bildas en grupp, som träffar elevskyddsombuden regelbundet.

Ansvar för ovanstående har skolledningen.

 

Likabehandlingsplanen ska vara förankrad hos all personal och ny personal ska få information.

Ansvar för ovanstående har rektor.

 

Vid första föräldramötet i årskurs ett informeras föräldrar om skolans likabehandlingsplan.

Ansvar för ovanstående har rektor.

​

​

”Delaktighet och inflytande kräver att alla är medvetna om sitt ansvar att bidra till den gemensamma goda arbetsplatsen och lärandemiljön för barn, elever och vuxna. Alla vuxna har ett ansvar att i sitt arbete vara demokratiska föredömen.”

Ur ”Program för livslångt lärande”

 

Så här blir elever och föräldrar delaktiga på vår enhet:

 

Elever kan påverka genom klassråd, elevråd programråd och skolkonferensen.

Föräldrar har möjlighet att känna sig delaktiga genom utvecklingssamtal och föräldramöten.

All personal har ansvar för att elever och föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande.

 

Så här informeras elever och föräldrar om hur vårt förebyggande arbete sker:

 

Föräldrarna får skriftlig information vid nästa skolstart.

Vi första föräldramötet i år 1 ges muntlig information om vår likabehandlingsplan och arbetet med dessa frågor.

 

Mentorerna har ansvar för att informera eleverna om skolans handlingsplaner och för att initiera en diskussion om normer och värden.

Detta skall ske fortlöpande under mentorstid.

​

​

Om en elev känner sig utsatt för kränkande behandling eller diskriminering skall följande rutiner användas:

 

1.    Var och en som upptäcker att en elev känner sig kränkt ska agera. Den som uppmärksammar

kränkningen samtalar med eleven samt meddelar mentor och kurator. Beskriv händelsen så noga

 som möjligt.Skriv ned vad händelsen inneburit.

2.      Mentor ansvarar för att en utredning kommer till stånd genom att ta hjälp av kurator och

biträdande rektor.I varje ärende beslutas vem som ska skriftligt dokumentera det inträffade.

3.    Samtal sker först med den som utsatts för kränkningen. Den som blivit trakasserad ska inte

skuldbeläggas eller få känslan av att ”du rår kanske för det själv”.

4.    När sexuella trakasserier täcker sådant sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande som är

straffbart enligt regler i brottsbalken, ska händelsen polisanmälas. Rektor gör polisanmälan.

Polisanmälan görs även vid andra brottsliga handlingar.

5.      Den utsatta personen kan behöva stöd och hjälp av en professionell rådgivare. Här kopplas kurator in.

6.    Mentor, kurator eller biträdande rektor samtalar med den eller dem som trakasserar och klargör

att beteendet inte accepteras. Samtalet sker med en elev i taget och två vuxna deltar i samtalet.

Även här sker dokumentation av samtalen.  

7.  För de inblandade eleverna upprättas åtgärdsprogram på elevvårdskonferens.Mentor följer sedan

upp åtgärdsprogrammet.

8.  Om trakasserierna inte upphör kommer en sanktion att bli följden av handlandet.

       Varning

       Avstängning enligt gällande regler

9.      Andra åtgärder som kan vidtagas är att placera de inblandade eleverna i olika grupper, att

bearbeta den uppkomna situationen i klassen eller att flytta en elev som kränker till en annan

skola.

​

​

1.      Var och en som upptäcker att en elev känner sig kränkt skall agera. Den som uppmärksammar

 kränkningen samtalar med eleven samt meddelar biträdande rektor. Beskriv händelsen så noga

 som möjligt.Skriv ned vad händelsen inneburit.

2.   Det är rektors/biträdande rektors ansvar att så snabbt som möjligt ta itu med händelsen.

3.   Rektor/biträdande rektor utreder vad som skett. Samtal sker först med den som utsatts för

 kränkning eller diskriminering.Uppgifterna som framkommit dokumenteras. Den som blivit

 trakasserad ska inte skuldbeläggas eller få känslan av att ”du rår kanske för det själv”.

4.   När sexuella trakasserier täcker sådant sexuellt ofredande och sexuellt utnyttjande som är

straffbart enligt regler i brottsbalken, skall händelsen polisanmälas.

5.   Den utsatta personen kan behöva stöd och hjälp av en professionell rådgivare. Här kopplas

kurator in.

6.  Rektor och biträdande rektor samtalar enskilt med den anställde. Vid behov kan facklig

representant närvara. Även här sker dokumentation av samtalet.

7.  En analys görs utifrån frågeställningen ”Är detta ett generellt problem som behöver ses över och

åtgärdas?”. Rektor ansvarar för att denna analys sker.

8.  Rektor följer upp vad som sker och rapporterar till elevstödspersonalen.

9.  Rektor kontaktar områdeschef/utbildningschef för vidare utredning och åtgärder.

​

​

Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer och arbetssätt upplevs som kränkande.

De fem diskrimineringsgrunderna är :

kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning  eller funktionshinder.

 

Med direkt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.

Ett exempel på direkt diskriminering är om huvudmannen för t.ex. en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att hon eller han har en viss sexuell läggning.

 

Med indirekt diskriminering menas att ett barn eller en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken

särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder.

Ett exempel på indirekt diskriminering kan vara att ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala regler tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt.

 

Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och kön eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn eller elever eller mellan barn och elever.

 

Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet.

 

Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

 

Rasism: En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera.

 

Främlingsfientlighet: Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

 

Homofobi: En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer.

 

Sexism: Betraktelse- eller handlingssätt som innebär diskriminering på grund av kön. Med kön avses enligt svensk lag det kön som registerats för en person vid födelsen eller det kön som senare faställts för henne eller honom.

​

​

Ebersteinska gymnasiets trivsel- och ordningsregler är till för att göra vår skola så trivsam som möjligt och för att skapa en god atmosfär mellan alla som vistas här.                   

Reglerna tas fram av skolledningen tillsammans med lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Trivsel- och ordningsreglerna ska diskuteras regelbundet och vara kända av alla. De utvärderas och revideras varje år.                                                  

 

Bemötande

 

         Visa hänsyn mot alla på skolan och respektera både kamrater och personal.

         Alla har lika värde. Du får inte kränka någon. (se Likabehandlingsplanen)

         Vid bråk eller slagsmål ska skolans personal ingripa. Detta kan t ex ske genom att hämta hjälp, att sära på elever eller hålla fast en elev (enligt nödvärnsrätten). Vid slagsmål ska polisanmälan göras av den som ser slagsmålet eller via biträdande rektor/ rektor.

 

Personlig integritet

 

         Rör inte andras ägodelar om du inte fått tillåtelse. Stölder polisanmäls av den som blir bestulen.

         Misstänks du för brott, exempelvis stöld, kan ditt elevskåp öppnas av skolans personal.

         Du får inte bära märken eller symboler som bedöms kränkande eller innebär hets mot folkgrupp.

       Alkohol- och droganvändning samt all hantering av droger och alkohol på skolan är förbjudet och anmäls. (se Handlingsplan mot alkohol och droger)

        

Skolmiljön

 

Till skolmiljön räknas bland annat klassrum, korridorer, bibliotek, matsal, gymnastiksal och skolgård. Det finns också specifika regler du ska känna till.

 

         Du har ansvar för att göra din del i att skapa en lugn och trevlig arbetsmiljö i skolan. Använd till exempel en rimlig ljudnivå överallt i skolan.

         Kasta allt skräp i papperskorgarna och städa efter dig i klassrum och andra lokaler.

         Du får inte klottra eller på annat sätt förstöra eller vandalisera skolan. Klotter och förstörelse utreds och polisanmäls.

         Det är enligt lag förbjudet att röka på skolans område, såväl inomhus som på skolgården.

         Du får inte ta med dig kompisar som inte går på skolan. Skolan är inte en allmän plats och obehöriga kan därför avvisas.

         Det är enligt lag förbjudet att ta med sig farliga föremål såsom knivar eller vapen till skolan.

         Flygblad och affischer får du dela ut eller sätta upp på anslagstavlan om du först fått tillåtelse av rektor.

         Datorerna i skolan är avsedda för skolarbete. Tänk på att all förtäring i datorsalarna är förbjuden.

 

Undervisning

 

         Alla på skolan ska respektera överenskomna tider och komma i tid till lektioner och andra möten. Vid flera sena ankomster utan giltigt skäl kontaktas elevens vårdnadshavare.

         Utbildningen förutsätter en god närvaro och lärarna ska därför anteckna och rapportera din närvaro. När du är sjuk måste du anmäla detta. Frånvarorapporter skickas hem två gånger varje termin. Om du har stor frånvaro utreds det av din mentor och elevstödspersonalen. Efter en varning kontaktas CSN, som kan dra in ditt studiebidrag.

         Mobiltelefonen ska vara avslagen under lektionstid, annars kan du få lämna den ifrån dig.

         Du får använda MP3-spelare under lektionstid endast då läraren ger tillåtelse.

         Fusk är inte tillåtet i någon form. Om du fuskar vid en examination blir den ogiltig! Fusk rapporteras till biträdande rektor/rektor och till vårdnadshavaren.

         För att undervisningen ska fungera är alla på skolan skyldiga att ta del av Informationsbladet och den information som ges på mentorstiden.

 

Påföljd

 

         Om du bryter mot reglerna kan lärare eller annan skolpersonal visa ut dig från klassrum eller andra skollokaler.

         Din mentor kan kalla dig till samtal och ska även rapportera till vårdnadshavare och rektor.

         Rektor kan kalla dig till elevvårdskonferens där en åtgärdsplan upprättas.

         Rektor kan varna och i allvarliga fall avstänga dig från skolan för en viss tid.

         Ibland måste andra myndigheter underrättas. Vid brott görs polisanmälan.  Om det inträffade har inneburit fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas.

 

Undantag

 

         Om du behöver ett undantag från reglerna (om du till exempel vill ta med en besökare eller om du väntar ett mycket viktigt samtal) talar du med din mentor/lärare eller med rektorn.

 

Vill du veta mer?

Du kan få mer information i våra handlingsplaner som du hittar på EDU eller på skolexpeditionen.

 

För Ebersteinska gymnasiet

 

Raija Pälvärinne Magnusson

Rektor